Vinets lov

I tider som svunnit så fjärran och forn
VIN, VIKING

I tider som svunnit så fjärran och forn
då levde man lustigt en gång.
Och galten och mjödet i gudarnas horn
gick runt hela Valhall med sång.
Och in kom så Idun med äpplet i handen
och upp sprang då asarna unga i anden
och drack ännu mera och mådde galant
för vatten, ja vatten var inte bekant.



Men nu är den borta den tid har gått ut
som levdes i Valhalls salong
och galten är mager och mjödet är slut
och tystnat har asarnas sång
Men vinet, ja vinet ger ungdom tillbaka
Så skynda er alla
lyft glaset och smaka
och känn att ni lever och anden är fri
och gudarnas like, ja like är vi.